Bromölla och hela världen mäter matsvinn

Bromölla och hela världen mäter matsvinn

Publicerad: 29 september 2020, kl. 7:43

En tredjedel av all mat som produceras i världen hamnar aldrig i någons mage, ett enormt slöseri som FN vill halvera på tio år. I Bromöllas kök mäter vi maten som slängs enligt en ny nationell mall. På internationella matsvinnsdagen den 29 september får du tips om hur du minskar ditt eget matsvinn. 

På Dalaskolan Södra är maten precis upplagd just före klockan 11, när de första eleverna kommer. Korv och makaroner serveras och det är bra fart i kön. Måltidsservice har mätt hur mycket som slängs i många år och haft egna mål. Men från och med nu sätts mätningarna i ett större sammanhang. FN försöker halvera hela världens matsvinn fram till år 2030. Och den största utmaningen finns inte bland storköken.

Privatpersoner slänger mest

Det är i våra hem som det största matsvinnet uppstår. Men många tror ändå att andra slänger mat – inte de själva. Livsmedelsverket och flera andra myndigheter och aktörer samarbetar nu för att få konsumenter att mäta hur mycket mat som slängs i onödan under en dag. Hela Sverige får #svinnsikt, kallas projektet.

Hemma i köket handlar det ofta om enkla saker som att inte bara läsa bäst före-datum utan titta, smaka och lukta på livsmedel innan de hamnar i soppåsen. Testa dig själv med Livsmedelsverkets svinnsiktscoach. Livsmedelsverkets sida om matsvinn

Kommunens kök redovisar på nytt sätt

Kocken Margareta Glimbrink Hansson har jobbat 12 år på Dalaskolan Södra. Hon har sett stora förbättringar över tid.

– Hade vi inte börjat med mätningar hade det slängts mycket mer. Innan lagade man till lite extra så att det skulle räcka och barnen tog också mycket mat som de inte orkade äta upp, särskilt om det var något extra gott, förklarar hon.
 
Margareta visar hur svinnet från kommunens kök ska redovisas till Livsmedelsverket. Uppgifterna gäller alla kommuner i Sverige och innehåller många detaljer. Tre saker mäts och redovisas:

  • Kökssvinn – det som blir kvar i köket och som inte kan återanvändas.
  • Serveringssvinn – det som blir över i skålar, karotter och på skolornas bufféer
  • Tallrikssvinn – det som blir över på tallriken när gästen ätit klart

Arbetet med att minska matsvinnet är ingenting som får barnen att höja på ögonbrynen.

– Man ska ju inte ta mer än man äter upp. Det vet vi väl, säger några elever runt ett av matborden.

Att Bromölla nu kan jämföra sina resultat med resten av Sverige är en spännande utmaning för kostenheten.

– Vi har mätt svinnet i många år, men vill hela tiden bli bättre. Det handlar om att använda jordens resurser, personalens resurser och inte minst skattebetalarnas resurser på bästa sätt, säger Annika Velin som är enhetschef Måltid på SBKF.

Sidan senast uppdaterad: den 26 februari 2021
Kommentera Skriv ut
Kommentera
Obligatoriskt