Scanisaurus

– Om Scanisaurus stått i Barcelona eller någon annan världsstad hade den varit internationellt välkänd. Det är fantastiskt att vi har ett sådant konstverk i Bromölla, säger Teresa Holmberg, som leder konstnärskollektivet Ifö Center i Bromölla.

Konstverket föreställer två svanhalsödlor, en hane och en hona, som solar sig på en klippa på Ivö.

– Gunnar Nylund har verkligen tagit ut svängarna här. Motivet är så annorlunda, fantasifullt och okonventionellt. Tekniken för att framställa tusentals olika keramikplattor som exakta pusselbitar är helt unik och plattorna innehåller också exempel från vår lokala fauna. Scanisaurus simmade verkligen omkring här i Bromölla för 80 miljoner år sedan, säger Teresa Holmberg.

Teresa Holmberg i Ifö Centers konsthall. Gunnar Nylund, keramiker, skulptör, formgivare på Iföverken och mycket annat.

Konstnären var också uppfinnare

Gunnar Nylund (1904-1997) gjorde Scanisaurus efter en beställning från Iföverken och Bromölla kommun. På 1960-talet uppfann han en egen teknik för att kunna skapa storskaliga keramiska verk i perfekt byggsats. I Skeby mejeri utanför Lidköping byggde han en modell av dinosaurierna av 50 ton lera. Alla dekorativa mönster skulpterades ut och i skarvarna mellan mönstren trycktes bleckplåtar in som ett lapptäcke av pepparkaksformar i olika storlekar. 

Formarna till ödlornas "fjäll" fylls med gips.

Oftast gjuts en skulptur hel eller delad i så få delar som möjligt. Gunnar Nylund tog istället 10 ton gips och fyllde formarna som täckte ödlorna. Gipset stelnade och bevarade lermodellens mönster. När gipsformarna var klara revs ödlorna av lera på platsen. 3 000 formar – ödlornas fjäll – fraktades sedan försiktigt till Iföverken i Bromölla.

På Iföverken fanns det keramiska kunnandet. Här fylldes formarna med lera som torkade, synades, putsades, glaserades och brändes. Ett mäktigt och tidsödande hantverk. 80 olika glasyrer användes i projektet.

Skelettet skapades efterhand

Sedan väntade en ny utmaning. Gunnar Nylund hade skapat vackra fjäll till två utsökta dinosaurier, men inuti var skulpturen helt tom. Inget stödjande skelett kunde bära upp konstverket. Han kontaktade den lokala murarmästaren Bertil Lövdahl.

Den erfarne muraren la ut de första plattorna till svanstippen på marken och byggde upp stommen efterhand med hjälp av hönsnät, armeringsjärn och betong. 

Gunnar Nylund (till vänster) inspekterar framstegen på byggplatsen.

Under sommaren och hösten 1971 växte två dinosaurier i naturlig storlek i fyrfärg sakta fram på torget. Genom några kvarlämnade hål fylldes de slutligen med betong och blev massiva. I projektet ingick också skapandet av hela bassängen som omger ödlorna och dess variationsrikedom, inspirerad av fossil och havslevande djur.

Totalt tog arbetet tre år och 60 personer var inblandade, något som är svårt att tänka sig med kommunala konstprojekt idag.

– Gunnar Nylund såg framför sig att keramik skulle bli det nya stora materialet för konstverk i Europa och kanske andra delar av världen också. Kostnaderna för brons och sten hade skjutit i höjden och här fanns ett spännande alternativ. Men så vitt vi vet lärde han inte upp några yngre kollegor i sin teknik. Ingen visste exakt hur han hade gjort och ingen konstnär tog upp tråden, berättar Teresa Holmberg.

Hösten 1971 närmade sig färdigställandet.

När konstverket väl kommit på plats fick kommunen ansvaret för det, tillsammans med allt material. Men under många år var de unika gipsformarna som krävs för underhållet av fontänen mer eller mindre bortglömda. De flyttades runt och behandlades omilt. Många gick sönder och försvann.

Renoveringsplaner väcks

2014, när konstnärskollektivet Ifö Center började intressera sig för Scanisaurus, väcktes ett intresse för en upprustning av konstverket. Gjutformarna som fanns kvar samlades in och inventerades. I dialog med kommunen påbörjades ett restaureringsarbete som finansierats genom medel från kommunen, Region Skåne och EU genom Leader-projektet Scanisaurus 2.021. Läs mer på projektsidan.

Före och efter rengöringen. Två av plattorna i fontänens botten framträder i stor färg- och detaljrikedom.

Hösten 2021 firar fontänen 50 år. Fontänen har rengjorts och blivit befriad från ett äggskalstjockt lager av kalk som dolde de fantastiska färgerna. Nu sprutar vattnet åter i bassängen och konstverket är belyst. Ifö Center har kartlagt alla keramikplattorna, dokumenterat skadorna, gjort en skötselplan och tagit fram ett renoveringsförslag, som ännu inte finansierats. Arbetet är gigantiskt, men tack vare att projektet haft restauratören Ahmad Alnabolsy deltidsanställd i flera år och fått mycket hjälp av volontärer så har en hel del hänt.

– På 1980-talet nytillverkades plattor till fontänens sarg, men de fick fel färg i bränningen och behöver bytas ut, tillsammans med de skadade plattorna, säger Teresa Holmberg.

Ahmad Alnabolsy från Ifö Center kartlägger alla delarna i konstverket, en viktig del av underhålls- och renoveringsarbetet.

På Ifö Center växer nu en modell av fontänen fram, sten för sten. Den behövs som referensmaterial för att ge en tydlig bild av hur konstverket är uppbyggt. Många knäckta gipsformar har kunnat renoveras och det finns en teknik för att skapa nya.

Den enkla ursprungsmodellen gav en bild av konstverket. På Ifö center skapas nu en exakt miniatyrkopia av Scanisaurus. Caroline Levin målar en av alla keramikplattorna.

Åsikterna om konstverket har varierat genom åren. Från ”de där jävla ödlorna på torget” har inställningen senare svängt över i varm uppskattning och verket är numera ett varumärke för Bromölla.

– Det är ett jättebra exempel på hur konst går från att först vara utmanande och kontroversiell till att bli älskad. Det är viktigt att tänka på när dagens konstverk utmanar våra gränser, säger Teresa Holmberg.

Källhänvisning: Bildmaterial och källfakta är hämtade från Ifö Centers research om konstverket.