Malena Johansson

Malena berättar hur hennes hundintresset började.

• Jag har hållit på med hästar många år, men också alltid velat ha en hund. 2001 föddes en blandraskull varifrån jag köpte Obelix – min första hund. Det var en stor svartvit hund som skulle vara med mig i stallet, berättar Malena.

Malena började på brukshundsklubben år 2002 och fastnade snabbt för brukshundsporten, vilket gjorde att hon valde att lämna ridsporten bakom sig. Intresset för agility väcktes nästan direkt, parallellt med att hon i början även tränade lydnad. Genom åren har Malena haft flera hundar och kombinerat sitt engagemang mellan agility och brukshundsport, men sedan 2018 har hon valt att satsa fullt ut på agility.

• 2021 köpte jag Tona, en av de hundar jag har idag. Målet med henne var tydligt - jag bestämde mig redan i bilen hem från uppfödaren att detta skulle bli min framtida landslagshund, berättar Malena glatt.

Träning och tävlingar upptar mycket tid

Idag är Malena med i landslaget vilket innebär mycket uppoffringar. Träningar och tävlingar innebär att hon är iväg 4 till 5 dagar i veckan under högsäsongen. Malena tävlar för Karlshamns hundungdom men all träning är utspridd på ett antal anläggningar.

• Under sommarhalvåret tränar vi dels i Råby där jag har min egna agilitybana som byggdes förra året och dels på D.O.G Arena i Hällevik, berättar Malena.

Den största träningsdelen genomförs dock i Västra Torup utanför Tyringe på Torvalla Arena, dit Malena kör tre gånger i veckan. Där har hon sin tränare och Malena beskriver anläggningen i Västra Torup som ett riktigt ”agility-mecka”.

Klasser och mästerskap

Malena kom med i landslaget 2024 då Tona var tre år gammal. Tona tävlar i storleksklassen Large i Sverige men inom internationell agility i storleksklassen Intermediate.

Landslagets tävlingsinsatser delas upp i Nordiska Mästerskapen (NM), European Open (EO) och Världsmästerskapen (VM / AWC - Agility World Championship). Det finns fem storleksklasser i svensk agility som fördelas enligt mankhöjd på hunden - XS, S, M, L, XL, men internationellt finns det bara fyra – S, M, IM och L.

I Nordiska Mästerskapen (NM) och European Open (EO) är det åtta hundar som tävlar i varje storleksklass från varje land och i VM är det fyra stycken i varje klass från varje land.  

• För att komma med i landslaget krävs det att man tävlar i den högsta klassen, vilket är klass 3. Uttaget är fördelat på två helger, med fyra lopp varje helg, och det går ut på att samla så många poäng som möjligt under dessa lopp. 2024 kom vi tvåa och 2025 vann vi landslagsuttaget, berättar Malena.

Landslagsplanerna för 2026 är bland annat att tävla i Nordiska Mästerskapen (NM) eftersom Malena och Tona vann det förra året och därför har en automatiskt startplats i årets tävlingar. (Som går i Sverige i Haninge i mitten av augusti). Men vi hoppas såklart även på en plats i EO och VM laget, säger Malena.

2025 blev ett fantastiskt år

2025 hann Malena och Tona inte med European Open i Portugal eftersom det låg helgen efter SM-tävlingarna och därför blev för tajt planeringsmässigt. De valde istället att följa med på Nordiska Mästerskapen och Världsmästerskapen. Nordiska Mästerskapen genomfördes i Norge och Malena berättar om tävlingarna som gick i en jättefin hall. Där tog hon och Tona ett guld i de individuella tävlingarna och dessutom ett guld i lagtävlingarna. Sverige placerade sig etta, tvåa och trea i de individuella tävlingarna för andra året i rad!   

• VM i Kalmar var det mest fantastiska jag gjort! Det var en otroligt mäktig upplevelse att gå in i arenan, klädd i lagkläder, inför svensk publik. Tävling i sig gick mycket bra- fram till tredje hindret från slutet där Tona valde fel hinder, vilket genererade en diskning för oss, berättar Malena.

Malena är trots detta väldigt nöjd med alla genomförda tävlingar under 2025. Att hon och Tona dessutom vann SM tillsammans kan inte summeras på något annat sätt än ett fantastiskt år!

Hur tränas en agilityhund?

Malena berättar att det finns kommandon och ord för allt, exempelvis vilken typ av hinder det är och om Tona ska svänga höger eller vänster, ta hindret från framsidan eller baksidan. Förutom kommandona så är det också viktigt att lära hunden att vara tajt runt hindren och hoppa så lågt och nära som möjligt.

När hundarna är små och nya inom agility är det viktigt med enkla träningsmoment för att de inte ska misslyckas. Svårighetsgraden ökar sedan stegvis och då ofta med naturliga hinder, som exempelvis träd i skogen. Tävlingshinder och träning på banan plockar man in senare.

• När hundarna är riktigt små leder man dem med handen och ger godis som uppmuntran. Efterhand tar man bort handrörelsen mer och mer för att till slut kunna styra bara med röstkommandon – då har hundarna lärt sig vilket kommando som är kopplat till vilken rörelse på banan, berättar Malena.

Som hundföraren berättar Malena att det är viktigt att placera sig rätt när man ger direktiv till hunden och att ligga steget före. Detta för att hela tiden kunna instruera Tona vad som händer just nu och vad som ska hända i nästa hinder. Det handlar också om att ha blicken, händer, fötter och allt rätt då Tona även läser av rörelsemönster och inte bara rösten under en tävling.

• Om jag skulle råka ramla ska jag kunna ge Tona muntliga direktiv innan jag hinner upp på benen Detta tränar vi på, både genom att jag stanna upp på banan, men även att jag låtsas trilla eller hamnar fel för att träna för oförutsatta händelser, berättar Malena.

Malena tränar själv löpträning och då framför allt intervallträning eftersom agility är en explosiv sport och det krävs snabbhet på banan.

Förutsättningar på tävlingar

När tävlingarna genomförs inomhus är underlaget konstgräs, utomhus är det vanligtvis gräs eller sand som det tävlas på.  SM- och EO-tävlingar genomförs alltid utomhus, NM- och VM-tävlingarna sker inomhus. Hundarna som tävlar behöver kunna behärska alla underlagen, men då det aldrig finns möjlighet att springa ett uppvärmningsvarv på en tävling gäller det att kunna ställa om snabbt.

När en tävling ska genomföras har hundföraren åtta minuter på sig att gå hela banan och memorera denna. Banorna innehåller mellan 20 och 22 hinder och är mellan 150 och 220 meter långa i den klass som Malena tävlar.

• I European Open, Världsmästerskapen och Nordiska Mästerskapen har vi bättre förutsättningar, då får vi en banskiss en halvtimme innan så vi hinner förbereda oss innan vi ska ut och inspektera banan, berättar Malena.

Det är domarna som ritar banorna och de har alla sina speciella signum. Malena berättar att det därför är klokt att titta igenom och testa gamla banor som aktuella domare har ritat inför en tävling för att få en känsla för hur det troligtvis kommer se ut på tävlingsdagen.

Domaren ritar banan och bestämmer ordning och åt vilket håll hindren ska tas. Föraren får sedan själv bestämma vilken väg mellan hindren som är snabbast för just sin hund. Detta är något man tränar mycket på för att lära sig vilka alternativ som är snabbast för just den hunden man tävlar med.

 

Vad får man inte missa i Bromölla kommun?

• Jag älskar Ryssberget och Valjeviken är helt otrolig med sin närhet till både natur och vatten. I vår familj är vi riktiga båtmänniskor och under sommarmånaderna tillbringar vi mycket tid på havet. Det är ett sätt att koppla av och verkligen njuta av ledigheten.
  
  
• Jag åker också gärna upp till Ynde och tar en promenad runt kalhygget där. Därifrån har man en fantastisk utsikt över hela Valjeviken och Ivösjön, vilket aldrig slutar att imponera. Naturen i Bromölla kommun är överlag väldigt vacker, och både Ivösjön och Levrasjön är platser som betyder mycket för mig och som jag gärna återvänder till, avslutar Malena.