EST – samverkan som skapar trygghet i Bromölla

EST – samverkan som skapar trygghet i Bromölla

Publicerad: 18 March 2026, kl. 10:33

I Bromölla kommun pågår ett arbete som för många invånare är osynligt i vardagen, men som har stor betydelse för tryggheten i samhället. Genom arbetsmodellen EST – Effektiv Samverkan för Trygghet – arbetar flera olika aktörer tillsammans för att snabbt identifiera problem och sätta in åtgärder.

Samverkan med en lång historia

Samverkan kring trygghetsfrågor i Bromölla kommun har en längre historia än namnet EST. För många år sedan startade samarbetet under namnet Glöden, där rektorer, kuratorer och polis träffades för att diskutera lägesbilden och förebyggande insatser. Under åren förändrades arbetet och grupperna fick nya former och namn, exempelvis har samarbetet kallats för Flamman och Lägesbildsgruppen. År 2023 tog arbetet ytterligare ett steg när modellen EST infördes.

En som varit drivande i förändringsarbetet är Bromölla kommuns räddnings- och säkerhetsskyddschef Anders Haglund. Länsstyrelsen började 2019 testa EST i ett antal kommuner och några år senare deltog Anders i utbildningar där arbetsmetoden presenterades. Där fick han höra mer om hur denna bygger på snabb samverkan mellan olika verksamheter och på att omsätta information till konkreta åtgärder.

  • Efter att ha jobbat några år med EST i Bromölla kommun tycker jag nu att modellen fungerar väl. Gruppen har blivit ett effektivt forum där problem kan lyftas och lösningar sättas in snabbt och effektivt, säger Anders Haglund.

En grupp med ett brett samarbete

Kärnan i arbetet med EST är den lokala lägesbilden i kommunen. Det som rapporteras in via gruppens olika parter vägs samman för att skapa en tydlig och aktuell bild av vad som händer i kommunen. Flera olika verksamheter deltar i samarbetet, bland annat socialtjänstens öppenvård, fältgruppen och ungdomssekreterare, utbildningsverksamheten och elevhälsan, räddningstjänsten samt fritidsgården Tunnan. Även kommunens fastighetsavdelning, bostadsbolaget Bromöllahem och Bromöllabolagen samt polisen och Securitas. Genom att samla kompetenser från flera håll kan gruppen både identifiera problem och diskutera vilka insatser som är mest effektiva.

Gruppen träffas regelbundet för uppföljning och analys. Under mötena diskuteras bland annat så kallade hot spots, det vill säga platser där det finns risk för otrygghet eller där problem redan har uppstått. Syftet är att tidigt upptäcka sådant som kan utvecklas till större problem och att snabbt kunna agera.

  • Kommunikationen mellan aktörerna i gruppen har blivit mer effektiv. I stället för att informationen stannar inom en verksamhet får man nu möjlighet att informera varandra direkt när något upptäcks. Det gör att åtgärder kan sättas in tidigare och mer samordnat, säger Anders.

För att samla in information används bland annat ett kommunövergripande rapporteringssystem. Där kan olika typer av händelser registreras, exempelvis skador på fastigheter eller andra observationer som kan vara viktiga för lägesbilden. Systemet utvecklas kontinuerligt för att bli mer effektivt och en viktig del i arbetet framöver är att få in fler rapporter från kommunens verksamheter för att skapa en ännu mer komplett bild av situationen i kommunen.

Samarbetet ger resultat

Effekterna av det förebyggande arbetet går också att se i siffrorna. Exempelvis har kostnaderna för skadegörelse i Bromölla kommuns fastighetsbestånd minskat kraftigt under de senaste åren. År 2019 uppgick kostnaderna till omkring 755 000 kronor, vilket bland annat inkluderade sanering av klotter, reparationer efter skadegörelse och utbyte av krossade fönster. År 2025 hade samma kostnader sjunkit till cirka 42 000 kronor. Minskningen visar enligt Anders Haglund att snabba och samordnade insatser kan göra stor skillnad.

Anders beskriver EST som en slags actiongrupp där alla får samma information samtidigt och där fokus ligger på att gå från upptäckt till åtgärd så snabbt som möjligt.

  • Just nu upplever vi i kommunen att läget är relativt lugnt, med få negativa händelser och begränsad skadeverkan. Det är en utveckling som ses som ett resultat av det förebyggande arbete som bedrivs tillsammans mellan kommunens verksamheter och externa aktörer, avslutar Anders.

 

Sidan senast uppdaterad: den 18 March 2026
Kommentera image/svg+xml Skriv ut
Kommentera
Obligatoriskt